Aktuellt
Landsbygdskommuner samlar in mer plast än storstäderna
Svenska kommuner samlade i genomsnitt in 11,6 kilo plastförpackningar per invånare från hushållen under förra året. Men skillnaderna är stora. En ny rapport från Näringslivets Producentansvar visar att mindre städer och landsbygdskommuner samlar in mer plast till återvinning än storstäderna.
Sedan den 1 januari 2024 ansvarar kommunerna för att samla in hushållens förpackningsavfall och till årsskiftet ska det ske genom fastighetsnära insamling. Syftet är att göra det enklare att sortera rätt och öka materialåtervinningen, vilket är en viktig del i omställningen till en mer cirkulär ekonomi.
– Det ska vara självklart att nyttja de resurser vi redan har. En välfungerande återvinning är en förutsättning för en cirkulär ekonomi. I dag samlas det in för få plastförpackningar för att Sverige ska kunna nå återvinningsmålen. Varje person behöver källsortera ungefär dubbelt så många plastförpackningar som i dag, i stället för att slänga dem i soppåsen, säger Sofie Rådestad, ansvarig för kommunal samverkan på Näringslivets Producentansvar.
Rapporten redovisar hushållens tillgång till fastighetsnära insamling och hur mycket plastförpackningar som samlades in per invånare under 2025. Den visar att variationen mellan kommunerna är stor – från 3,2 till 30,8 kilo per invånare och år – även om de flesta ligger nära rikssnittet.
– Statistiken visar att invånare i mindre städer och på landsbygden källsorterar mer plast till återvinning än invånare i storstäderna. Vår förhoppning är att rapporten ska bidra till ökad dialog om vilka åtgärder som behövs för att samla in mer plast till återvinning. De stora skillnaderna mellan kommunerna visar att det finns betydande potential, säger Sofie Rådestad.
Senast den 1 januari 2027 ska alla kommuner ha infört fastighetsnära insamling för samtliga hushåll. Vid utgången av 2025 saknade 55 procent av hushållen i Sverige fortfarande tillgång till fastighetsnära insamling.
Statusen på utbyggnaden skiljer sig mellan kommunerna. Vid årsskiftet 2025/2026 hade 101 kommuner nått mindre än 20 procents utbyggnad, medan 67 kommuner redan hade passerat 80 procent.
– Fastighetsnära insamling är en viktig nyckel till ökad återvinning, men är inte tillräckligt för att nå hela vägen. Genom att lära av de kommuner som kommit längst och lyckas bäst kan fler kommuner göra det enklare för invånarna att sortera rätt, på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, säger Sofie Rådestad.
FAKTA
Insamling av plastförpackningar 2025
- Rikssnittet är 11,6 kg plastförpackningar per invånare och år.
- Gruppen mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner samlar in mest – i snitt 12,7 kg plastförpackningar per invånare och år.
- Gruppen storstäder och storstadsnära kommuner har det lägsta medelvärdet på 9,4 kg. Gruppen större städer och kommuner nära större stad har ett medelvärde på 11,3 kg per invånare.
Utbyggnad av fastighetsnära insamling 2025
- 19 kommuner rapporterade in noll hushåll med fastighetsnära insamling under 2025.
- Sju kommuner rapporterade 100 procent fastighetsnära insamling. 120 kommuner rapporterade en utbyggnadsgrad på mellan 50–100 procent, motsvarande 41 procent av landets kommuner.
- 170 kommuner rapporterade en utbyggnadsgrad på mellan 0–49 procent, vilket motsvarar 59 procent av landets kommuner.
Datakällor
Statistiken som presenteras i rapporten kommer från Naturvårdsverket och bygger på kommunernas inrapporterade uppgifter om insamlad mängd (kilogram) och utbyggnad av fastighetsnära insamling.
För att räkna ut kilo per invånare har vi utgått från Statistikmyndigheten SCB:s data för befolkningsmängd år 2025.
Fler Aktuellt
Anders Svensson ny styrelseordförande i NPA
Anders Svensson har valts till ny styrelseordförande i Näringslivets Producentansvar (NPA). Han efterträder Bengt Lagerman och tar med sig lång erfarenhet från både handel och näringsliv.
Nästan en femtedel är felsorterat i förpackningsinsamlingen
2025 års plockanalyser visar att nästan en femtedel, 18 procent, av det material som Näringslivets Producentansvar hämtar från kommunerna är felsorterat. Det rör sig om förpackningar som lämnas i fel återvinningskärl, men också om avfall som inte är förpackningar. Felsortering försämrar kvaliteten på materialet och kan leda till att mindre material återvinns.
Varför är det viktigt att varje förpackningsmaterial kan källsorteras och återvinnas i rena materialströmmar?
För att en förpackning ska kunna räknas som anpassad för högkvalitativ materialåtervinning måste materialen enkelt kunna separeras. Material bör inte blandas eller kontamineras av andra materialslag utan helst vara gjorda i monomaterial. Se filmen om vad som är bra att tänka på vid design av förpackningar för maximal materialåtervinning.