Återvinning
Vad händer med hushållens förpackningar efter att de samlats in, vad påverkar återvinningen och vad kan du som producent göra för att fler förpackningar ska bli materialåtervunna?
Så tar vi hand om insamlade förpackningar
Förpackningsavfallet vi ansvarar för från behandlas på de sorterings- och återvinningsanläggningar vi samarbetar med. Vår ambition är att de ska materialåtervinnas i så hög utsträckning som möjligt.
Insamling och hantering av material från hushåll och verksamheter går till på olika sätt. Läs mer om det via länkarna nedan.
Förklaring av vanliga begrepp
- Materialåtervinning – Förpackningsavfallet bearbetas så att det kan användas som råvara i produktion av nya förpackningar eller produkter.
- Cirkulär materialåtervinning – det återvunna materialet bibehåller en hög kvalitet och kan användas som råvara i nya förpackningar, om och om igen – det cirkulära flödet sluts.
- Linjär materialåtervinning – kvaliteten på det återvunna förpackningsmaterialet är för lågt för att kunna användas som råvara i nya förpackningar. Materialet används istället som råvara i andra produkter, och kan inte återvinnas fler gånger. Behovet av nyproducerad råvara kvarstår.
- Energiutvinning – förpackningsmaterialet kan inte materialåtervinnas utan går till förbränning. Behovet av nyproducerad råvara kvarstår.
Sortering spelar roll
Avancerad sortering ger lägre klimatpåverkan
IVL Svenska Miljöinsititutet har i en studie tillsammans med TERRA och Svensk Plaståtervinning undersökt klimatpåverkan för tre olika sätt att materialåtervinna plastförpackningar.
Resultatet visar att energiutvinning (utan sortering och materialåtervinning) har störst klimatpåverkan, tätt följt av lågkvalitativ återvinning. Högkvalitativ materialåtervinning genom avancerad sortering ger däremot betydligt lägre klimatpåverkan.
Ju bättre sortering, desto fler gånger kan materialet återvinnas. På Site Zero sorteras plastförpackningar i tolv olika fraktioner.
Statistik
Materialåtervinning
Materialåtervinningsgraden visar hur mycket av de förpackningar som producenter har satt på den svenska marknaden, som har materialåtervunnits och blivit ny, återvunnen råvara. Naturvårdsverket är den myndighet som ansvarar för nationell statistik för materialåtervinning av förpackningar.
Från och med 2024 ansvarar Näringslivets Producentansvar för att årligen rapportera in uppgifter till Naturvårdsverket som utgör underlag för myndighetens beräkningar av återvinningsgraden för olika förpackningsmaterial i Sverige.
Exempel på uppgifter som rapporteras in till Naturvårdsverket för detta är:
- Vilka volymer av olika förpackningsmaterial som våra anslutna producenter satt på marknaden under året
- Vilka volymer av olika förpackningsmaterial som vi hämtat och omhändertagit från respektive kommun under året.
- Vilka volymer av olika förpackningsmaterial som omhändertagits genom materialåtervinning, energiutvinning eller på annat sätt återvunnits eller bortskaffas.
- Om omhändertagna förpackningar behandlats i Sverige eller utomlands.
Faktorer som påverkar materialåtervinningen
Det förpackningsavfall vi tar emot transporteras vidare till våra upphandlade samarbetspartners och leverantörer, som ansvarar för att förpackningarna materialåtervinns så långt det är möjligt.
Det finns flera faktorer som påverkar materialåtervinningsgraden, det vill säga hur stor andel som återvinns av det producenterna sätter på marknaden.
En förutsättning för att förpackningarna ska få chans att bli återvunna är att slutanvändaren källsorterar förpackningen när den har fyllt sitt syfte.
Förpackningen behöver vara anpassad för materialåtervinning när det kommer till exempelvis materialval, sammansättning, utformning och färg.
Det behöver också vara enkelt för konsumenten att tömma förpackningen på sitt innehåll. Om den består av flera olika materialslag ska de vara enkla att separera för sortering.
Att använda den nationella märkningen med piktogram för sortering underlättar också för slutanvändaren när förpackningen ska källsorteras.
De insamlade förpackningarna behöver hålla en viss kvalitet för att de ska gå att materialåtervinna till en god kvalitet. Möjligheterna försämras om materialet till exempel är förorenat, har börjat mögla eller är allt för uppblandat med annat avfall.
Både sorterings- och återvinningsanläggningar har olika kapacitet och olika tekniska förutsättningar för att behandla och återvinna de förpackningar som samlas in. För att undvika onödiga transporter strävar vi efter att använda anläggningar i Sverige för sortering och återvinning, men då det inte alltid är möjligt, samarbetar vi även med aktörer i norra Europa.
För att en förpackning ska ses som återvinningsbar krävs det att det finns en efterfrågan på marknaden för att köpa och använda den återvunna råvaran.
Alla behöver bidra för att öka materialåtervinningen
För att nå förordningens krav på ökad materialåtervinning krävs att alla parter i en förpacknings livscykel uppfyller sitt ansvar.
Näringslivets Producentansvar
NPA arbetar för att uppnå Sveriges mål för materialåtervinning genom samarbete med utvalda leverantörer för sortering och återvinning av det insamlade materialet, och genom stöd och rådgivning till våra anslutna producenter gällande design för återvinning.
Producent
För att öka materialåtervinningen av förpackningar är det viktigt att producenten redan från början ser till att deras förpackningar är anpassade för att kunna materialåtervinnas i så hög grad som möjligt. Ta gärna hjälp av våra materialspecialister och förpackningsmanualer.
Underlätta för konsumenten att källsortera förpackningarna på rätt sätt, genom att märka dem med de nationella sorteringssymbolerna som även finns på återvinningskärl.
Beställ våra förpackningsmanualer
Kontakta våra materialspecialister
Läs mer om märkning och ladda ner piktogrammen
Konsument
När förpackningen har spelat ut sin roll, har konsumenten en skyldighet att källsortera och lämna sina förpackningar till återvinning. Förpackningar som inte källsorteras får aldrig chansen att återvinnas.
Fler måste källsortera mer för att ta Sverige närmare materialåtervinningsmålen för förpackningar.
På sajten sopor.nu finns information och en sorteringsguide som konsumenter kan använda vid frågor om källsortering av förpackningar och annat avfall.
Verksamheter
Verksamheter har, precis som hushållen, en skyldighet att källsortera sitt förpackningsavfall och lämna det till återvinning. Förpackningar som inte källsorteras får aldrig chansen att återvinnas.
För att Sverige ska ha en chans att nå materialåtervinningsmålen måste fler verksamheter källsortera mer, framförallt inom bygg- och vårdsektorn.
Hitta din närmaste mottagningsplats
Kommun
Från den 1 januari 2024 har Sveriges kommuner insamlingsansvar för hushållens förpackningar. Materialkvaliteten på de insamlade förpackningarna är en viktig faktor för materialåtervinningen.
Kommunerna har också informationsansvar, som innebär att de ska tillhandahålla information till invånarna om varför det är viktigt att källsortera sina förpackningar och hur de ska göra det på rätt sätt.
Bli inspirerad
Goda exempel
Great Earth vinnare av Årets förpackning
I går kväll delade vår vd Helena Nylén ut priset Årets förpackning på Återvinningsgalan tillsammans med Åsa Stenmarck från Naturvårdsverket.
LUMENEs nya fuktkrämsburk består av 44 % mindre förpackningsmaterial
LUMENE, ett ledande nordiskt skönhetsmärke som specialiserar sig på hudvård, ansiktsmakeup och färgkosmetik, har gjort ett åtagande för en mer hållbar framtid – något som syns i deras nylanserade 50 ml fuktkrämsburk.
”Producentansvaret ger oss incitament att utvecklas”
Pågen är Sveriges ledande bageri inom förpackat färskt bröd, jäst, kaffebröd, skorpor, korv- och hamburgerbröd. De har ett 30-tal olika matbröd i sortimentet, med bland annat varumärken som LingonGrova, Levain och Hönö. Totalt bakar Pågen ca 50 olika produkter och deras matbröd säljs i Sverige, Danmark, Finland, Norge, Island och Tyskland
