Hallå där, Karin Brynell, vd på Svensk Dagligvaruhandel!

Idén kommer framför allt ifrån att vi som branschorganisationer upplever att det finns en logisk grund för bildandet. Nu är vi i ett läge där producenterna kommer att behöva axla ett större ansvar och stå för alla kostnader för ett nytt insamlingssystem. Då ser vi att det är naturligt att vi som branschorganisationer går samman och bildar ett PRO som kan driva en samlad talan för anslutna producenter framöver och som tillsammans har kraften att påverka. Alternativet för våra medlemsföretag hade varit att gå med i ett annat PRO, utan samma påverkansmöjligheter.

Medlemmarna hos Svensk Dagligvaruhandel står tillsammans med DLF för ungefär 60 procent av producentavgifterna, och med Svensk Handel blir siffran ännu högre, runt 80 procent. Sveriges Bryggerier och Sprit- & Vinleverantörsföreningen har självklart också ett naturligt engagemang i den nya verklighet som producenterna står inför. Det handlar totalt sett om en stark och bred medlemsbas som vi som ägare representerar.

Vilka fördelar finns det för era medlemmar, som är producenter, att ni ansöker om att bilda ett eget PRO?

Som branschorganisationernas eget PRO, ser vi att vi blir ett PRO som fullt ut har våra anslutna producenters främsta intresse för ögonen. Att vara PRO och driva de här frågorna handlar först och främst om att skapa ett så bra system som möjligt, till en så låg kostnad som möjligt för våra anslutna producenter. Vårt fokus kommer ligga på att skapa ett stabilt och tryggt system som fungerar och fyller sitt syfte.

Vi ser också en stor fördel i att vi samlar oss och bli en stark, enad röst i de frågor som vi driver gentemot departement och myndigheter – tillsammans är vi starkare än var för sig.

Finns det utmaningar kopplat till den kommande förändringen?

Ja, det är nästan självskrivet att det kommer finnas både utmaningar och risker med ett insamlingssystem som producenterna fullt ut ska betala för, men inte har fullständig kontroll över, eftersom det driftas av en annan part som dessutom skickar fakturan för sina kostnader.

Ett sådant system kräver tydlighet kring vem som gör vad och hur kostnader uppstår, för att systemet ska kunna fungera som förordningen avser.

Jag ser också att det finns risker kopplat till förordningen i sig, bland annat för att den inte är tydlig med vad som ska definieras som godkänd materialåtervinning. Det är en fråga som Näringslivets Producentansvar aktivt driver gentemot departementet. Vi vill vara tydliga mot våra producenter med vår bild av materialåtervinning och att det är viktigt att göra rätt redan från början.

Varför ska man som producent vara ansluten till Näringslivets Producentansvar – hur går din hisspitch?

Om en producent skulle fråga idag varför man ska ansluta sig till Näringslivets Producentansvar skulle jag bara säga: Du vet väl om att det finns en ny lagstiftning kring producentansvaret som du måste leva upp till? Näringslivets Producentansvar kommer att säkerställa att du som medlem tar ditt ansvar fullt ut och mer därtill.

Genom att välja Näringslivets Producentansvar som PRO kan man vara trygg, det vill vi som branschorganisationer bakom bolaget vara en garant för.

Hur ser du på den närmaste tiden, vad har du för förhoppningar och förväntningar?

Jag ser framför mig att övergången mellan bolagen kommer att gå smidigt för producenterna. Jag förutsätter att vi även framåt kommer att ha god kommunikation med våra medlemsföretag, och att kommunerna som tar över kommunikationen mot konsument gör det på ett bra och effektivt sätt.

Vilka frågor är viktiga för medlemmarna att ägarna driver framöver?

Det finns redan nu ett antal frågor som vi har lyft till Naturvårdsverket där vi väntar på svar. En av dem rör behovet av förtydliganden i vägledningen, kopplat till vem i kedjan som ska betala förpackningsavgiften. Vårt förslag är att vi fortsätter på befintligt upplägg, men här finns en risk om det inte tydliggörs att PRO:er gör olika.

En annan fråga rör definitionen mellan privat och ej privat bruk, även här ser vi att det behövs en tydlighet så att det blir lika för alla.

Det här är exempel på förtydliganden som är de absolut viktigaste att lösa under året, för att minska tolkningsutrymme och olika hantering mellan olika PRO:er framåt.