Sedan januari 2024 ska alla slags matställen erbjuda konsumenten att välja mellan en engångs- eller flergångsförpackning.
Kravet att erbjuda flergångsförpackningar som alternativ gäller kaféer, restauranger, matvagnar, gatukök och dagligvaruhandeln oavsett om kunden äter på plats eller inte.
– Alla som serverar snabbmat står det i förordningen. Men termen snabbmat är missledande. Det är samma krav på finkrogen som på hamburgerbaren. Det viktiga är om maten eller drycken ska serveras direkt utan att värmas upp, säger Åsa Stenmarck, ansvarig materialflödesexpert på Naturvårdsverket.
Ytterligare krav är att ansluta sig till en producentorganisation, PRO och skaffa sig ett system för att flergångsförpackningarna ska kunna lämnas tillbaka av kunderna, diskas och återanvändas.
– Det räcker alltså inte med att kunden kommer med en egen kaffemugg. Tanken är att det ger större miljöeffekt om återbruk blir mer storskaligt.
Den som ger ut mindre än 150 förpackningar per dag utslaget på året undantas. Branschen får också en omställningsperiod eftersom lagstiftaren förstår att det nya återbrukssystemet innebär utmaningar.
Hur och var ska kunden lämna tillbaka den använda kaffekoppen? Var ska matlådorna diskas? Vem sköter transporterna? Hur många olika slags matlådor och kaffemuggar klarar konsumenten av att hålla ordning på?
– Aktörerna arbetar nu för fullt för att hitta lösningar. Regeringen anger inte hur systemen ska se ut och ställer inte krav på att de ansluter sig till något särskilt återbrukssystem. De tänker att marknaden ska få lösa det, säger Åsa Stenmarck.
Hon räknar med att det på sikt kommer finnas företag som erbjuder tjänsten att hämta, diska och återlämna.
– Till en början kan vi få se många olika slags system, men med tiden får vi färre, tror Åsa Stenmarck.
Knäckfrågan är hur många förpackningar som kommer i retur. Läckaget får inte bli för stort. Naturvårdsverket hoppas därför att även kommunerna kommer att erbjuda insamlingsplatser. Danska Århus kommun har tagit ett sådant beslut.
– Många aktörer tittar också på pant eller biblioteksmodellen, att du får betala om du inte lämnar tillbaka inom viss tid. En stor utmaning är att många mindre matleverantörer inte känner till den nya lagstiftningen.
Kommunerna har tillsynsansvar. men idag finns inget straffsystem.
– Naturvårdsverket ska följa vad som händer. Vi kanske behöver skärpa lagstiftningen längre fram. Men vi vill inte att man ska uppfatta flergångsförpackningen som ett hot, utan som en ny möjlighet.
Matställena har också ett krav att informera. Du som kund ska få skriftlig och muntlig information om att du kan göra ett val och vad ditt val innebär för miljön.
Erfarenheter från Tyskland som haft samma lagsftiftning i ett år, visar att framgången framför allt beror på om butiker och restauranger framhåller flergångsalternativet och hur enkelt det presenteras för kunderna, säger Åsa Stenmarck.
– Det är den största utmaningen, att ställa om kunden.
Skärpta krav på återanvändning
I den nya förordningen ökar kravet på att fler förpackningar ska återanvändas. Andelen återanvändbara förpackningar som släpps ut på marknaden ska rapporteras till Naturvårdsverket liksom hur många gånger de roterar innan de blir till avfall. Målet är att andelen förpackningar som återanvänds ska öka med minst 20 procent till 2026 och med minst 30 procent till 2030, räknat från 2022.
Artikeln är en del av NPA Magasin