Aktuellt
Guide i design mot nedskräpning
Nedskräpning är ett av vår tids största samhällsproblem. Och trots att det är olagligt att skräpa ner i Sverige hittar vi skräp överallt - i havet, i städer, på höga bergstoppar och alla ställen där emellan. Mycket av skräpet är förpackningar från sånt vi äter och dricker. Nu lanserar Håll Sverige Rent och Näringslivets Producentansvar en guide som ska hjälpa producenter och förpackningsutvecklare att ta med nedskräpningsperspektivet redan i designfasen av förpackningar.
Skräp skadar djur och natur, gör städer otrygga och kostar samhället mycket pengar helt i onödan. Den nationella skräpmätning som Håll Sverige Rent gjorde i stadskärnor och parker år 2023 visar att 9 av 10 skräp är engångsprodukter. 66 procent av skräpet är plast och den vanligaste kategorin inom plast är fimpar följt av mjuka omslag för livsmedel, till exempel förpackningar för godis, glass och snacks samt plastbestruket papper såsom hamburgerpapper och wrappapper.
Under en skräpplockardag som nyligen anordnades av Håll Sverige Rent plockades 240 ton skräp upp från gator och torg runt om i landet – och det på en enda dag.
–Genom att tänka till redan när en förpackning designas skulle många av dessa skräp kunna förhindras. Exempelvis lösa korkar som länge varit ett nedskräpningsproblem i natur och hav, men där risken för nedskräpning nu minimerats genom att korken sitter fast i sin förpackning, menar Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.
Designa mot nedskräpning
Håll Sverige Rent och Näringslivets Producentansvar lanserar nu en designguide mot nedskräpning. Här hittar producenter och förpackningsutvecklare tips och råd för att minska risken att hela eller delar av förpackningen blir till skräp.
– Vi hoppas att guiden kommer att utgöra ett bra stöd till våra producenter för att undvika förpackningar som bidrar till nedskräpning, exempelvis i form av lösa delar, och designa förpackningar med nedskräpning i åtanke. Den är ett komplement till våra designmanualer för återvinning. Tillsammans ökar de möjligheterna för att hela förpackningen ska kunna materialåtervinnas, förutsatt att den källsorteras på rätt sätt, säger Henrik Nilsson, chef Affärsutveckling och Samhällskontakter på Näringslivets Producentansvar.
Alla behöver ta ansvar
Flera olika aktörer har ansvar för ett skräpfritt Sverige. Sveriges kommuner ansvarar för att städa och hålla rent på gator och torg. Producenter är ansvariga för sina förpackningar enligt principen ”förorenaren betalar”. Från 1 januari 2024 ska även producenter för engångsprodukter av plast betala för kommunens uppstädningskostnader. Hur mycket och med vilken avgift fastställs av Naturvårdsverket.
Även konsumenter har ett ansvar, dels genom att källsortera sina förpackningar och genom att inte skräpa ner. Att exempelvis kasta ett glasspapper på gatan kan leda till en skräpbot på 800 kronor.
Nedskräpningsavgifter för vissa producenter (naturvardsverket.se)
Nationell skräpmätning 2023, Håll Sverige Rent
Fler Aktuellt
NPA återför överskott i förpackningsavgifterna
När vi närmar oss stängning av första halvåret av 2025 konstaterar vi att de fakturerade förpackningsavgifterna överstigit de faktiska kostnaderna för insamling och återvinning. Nu återförs överskottet till kunderna – i linje med vår icke-vinstdrivande modell.
Näringslivets Producentansvar inför fossilfria transporter
Senast vid årsskiftet 2025/2026 ska samtliga transporter som Näringslivets Producentansvar (NPA) ansvarar för inom Sverige ska vara 100 procent fossilfria. Beslutet är ett led i NPA:s arbete för att minska klimatpåverkan och bidra till en mer hållbar avfallshantering.
Replik: Producenterna ska finansiera en effektiv insamling – inte stå för hushållens felsortering
När Conny Udd och Jan Ridfeldt, koncernchefer på Tekniska Verken och Umeå Energi, argumenterar för att producenterna ska ersätta eftersorterat förpackningsavfall, missar de en avgörande princip: restavfall är ett kommunalt ansvar. Det skriver Henrik Nilsson chef för affärsutveckling och samhällskontakter på Näringslivets Producentansvar, Henrik Oxfall, ansvarig för plastfrågor på IKEM och Mattias Philipsson, vd på Svensk Plaståtervinning i en replik i Aktuell Hållbarhet.