Aktuellt
Guide i design mot nedskräpning
Nedskräpning är ett av vår tids största samhällsproblem. Och trots att det är olagligt att skräpa ner i Sverige hittar vi skräp överallt - i havet, i städer, på höga bergstoppar och alla ställen där emellan. Mycket av skräpet är förpackningar från sånt vi äter och dricker. Nu lanserar Håll Sverige Rent och Näringslivets Producentansvar en guide som ska hjälpa producenter och förpackningsutvecklare att ta med nedskräpningsperspektivet redan i designfasen av förpackningar.Skräp skadar djur och natur, gör städer otrygga och kostar samhället mycket pengar helt i onödan. Den nationella skräpmätning som Håll Sverige Rent gjorde i stadskärnor och parker år 2023 visar att 9 av 10 skräp är engångsprodukter. 66 procent av skräpet är plast och den vanligaste kategorin inom plast är fimpar följt av mjuka omslag för livsmedel, till exempel förpackningar för godis, glass och snacks samt plastbestruket papper såsom hamburgerpapper och wrappapper.
Under en skräpplockardag som nyligen anordnades av Håll Sverige Rent plockades 240 ton skräp upp från gator och torg runt om i landet – och det på en enda dag.
–Genom att tänka till redan när en förpackning designas skulle många av dessa skräp kunna förhindras. Exempelvis lösa korkar som länge varit ett nedskräpningsproblem i natur och hav, men där risken för nedskräpning nu minimerats genom att korken sitter fast i sin förpackning, menar Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.
Designa mot nedskräpning
Håll Sverige Rent och Näringslivets Producentansvar lanserar nu en designguide mot nedskräpning. Här hittar producenter och förpackningsutvecklare tips och råd för att minska risken att hela eller delar av förpackningen blir till skräp.
– Vi hoppas att guiden kommer att utgöra ett bra stöd till våra producenter för att undvika förpackningar som bidrar till nedskräpning, exempelvis i form av lösa delar, och designa förpackningar med nedskräpning i åtanke. Den är ett komplement till våra designmanualer för återvinning. Tillsammans ökar de möjligheterna för att hela förpackningen ska kunna materialåtervinnas, förutsatt att den källsorteras på rätt sätt, säger Henrik Nilsson, chef Affärsutveckling och Samhällskontakter på Näringslivets Producentansvar.
Alla behöver ta ansvar
Flera olika aktörer har ansvar för ett skräpfritt Sverige. Sveriges kommuner ansvarar för att städa och hålla rent på gator och torg. Producenter är ansvariga för sina förpackningar enligt principen ”förorenaren betalar”. Från 1 januari 2024 ska även producenter för engångsprodukter av plast betala för kommunens uppstädningskostnader. Hur mycket och med vilken avgift fastställs av Naturvårdsverket.
Även konsumenter har ett ansvar, dels genom att källsortera sina förpackningar och genom att inte skräpa ner. Att exempelvis kasta ett glasspapper på gatan kan leda till en skräpbot på 800 kronor.
Nedskräpningsavgifter för vissa producenter (naturvardsverket.se)
Nationell skräpmätning 2023, Håll Sverige Rent
Fler Aktuellt
Anders Svensson ny styrelseordförande i NPA
Anders Svensson har valts till ny styrelseordförande i Näringslivets Producentansvar (NPA). Han efterträder Bengt Lagerman och tar med sig lång erfarenhet från både handel och näringsliv.
Nästan en femtedel är felsorterat i förpackningsinsamlingen
2025 års plockanalyser visar att nästan en femtedel, 18 procent, av det material som Näringslivets Producentansvar hämtar från kommunerna är felsorterat. Det rör sig om förpackningar som lämnas i fel återvinningskärl, men också om avfall som inte är förpackningar. Felsortering försämrar kvaliteten på materialet och kan leda till att mindre material återvinns.
Varför är det viktigt att varje förpackningsmaterial kan källsorteras och återvinnas i rena materialströmmar?
För att en förpackning ska kunna räknas som anpassad för högkvalitativ materialåtervinning måste materialen enkelt kunna separeras. Material bör inte blandas eller kontamineras av andra materialslag utan helst vara gjorda i monomaterial. Se filmen om vad som är bra att tänka på vid design av förpackningar för maximal materialåtervinning.