Återvinning av verksamheters förpackningar

Som den största producentansvarsorganisationen ansvarar NPA för att anordna mottagningsplatser i hela landet, där företag och verksamheter utan kostnad kan lämna sitt förpackningsavfall.

Parallellt med detta insamlingssystem finns i dag en välfungerande insamling tack vare privata aktörer, så kallade marknadsdrivna system för materialåtervinning. De hämtar förpackningsavfall med materialvärde, till exempel wellpapp, hos företag mot en kostnad. Materialet kan sedan säljas på världsmarknaden.

Eftersom de privata aktörerna tar hand om det högkvalitativa materialet är det material som i dag kommer in på mottagningsplatserna ofta av låg kvalitet, vilket gör det svårare att materialåtervinna och sälja på marknaden.

Naturvårdsverket föreslår dock i sin andra delredovisning av PPWR-anpassning av svensk rätt att den största producentansvarsorganisation även ska driva system för insamling av förpackningsavfall, vid sidan av driften av mottagningsplatserna. Det skulle innebära att dagens privata aktörer måste vara godkända av den ansvariga producentansvarsorganisationen för att kunna fortsätta med den verksamheten.

Skrivelsen är på remiss till och med den 3 april 2026 och NPA kommer att lämna in ett remissvar.

Läs skrivelsen här: Skrivelse

Mottagningsplatserna finns i varje kommun över hela landet. I en del län är det stora avstånd mellan platserna, exempelvis mellan glesbygdskommuner. Det innebär att materialet behöver transporteras långa sträckor från mottagningsplats till anläggningar för behandling av materialet. På vissa platser genererar alltså systemet mycket låg klimatnytta på grund av långa transporter av små volymer material av låg kvalitet, som i många fall inte kan återvinnas utan går direkt till energiutvinning genom förbränning.

Systemet med mottagningsplatser är relativt nytt, platserna har etablerats under åren 2024 och 2025. Därför är de volymer som hittills kommit in relativt små, en faktor som också påverkar nyttan av och möjligheten att transportera material till återvinning. Över tid kommer systemet sannolikt att behöva utvecklas och justeras, i takt med att det börjas nyttjas i högre grad. Därmed kommer vi att lära oss mer om vad som fungerar och om det material som kommer in.

Den viktigaste faktorn för att mer förpackningsavfall från verksamheter ska återvinnas är att företag och verksamheter, faktiskt källsorterar sina förpackningar i betydligt högre grad än i dag. I rapporten ”Sammansättning av verksamhetsavfall som går till förbränning”, som IVL tagit fram på uppdrag av Naturvårdsverket, framgår det att en tredjedel av det avfall som verksamheter lämnar till förbränning hade kunnat återvinnas. Majoriteten av avfallet utgörs av plast- och pappersförpackningar.

Läs rapporten ”Sammansättning av verksamhetsavfall som går till förbränning”

Varje år uppkommer drygt 150 000 ton plastavfall inom byggsektorn, varav mindre än procent sorteras ut och återvinns. Många företag känner inte till att plast ska sorteras ut. Dessutom är det sällan som plastprodukter och plastförpackningar sorteras separat.

Även inom vård och omsorg går stora volymer plastförpackningar till förbränning. Utöver svårigheten i att skilja produkter från förpackningar, finns även en utmaning i att skilja plastförpackningar som är smitto- eller läkemedelskontaminerade från plastförpackningar som kan gå till återvinning.

Under 2026 kommer NPA att arbeta för att öka kännedomen om mottagningsplatser hos företag och verksamheter med förpackningsavfall, i syfte att öka volymerna och återvinningen av materialet. En nyckel till framgång är ett närmare samarbete med kommunerna, som redan har dialog och etablerade kanaler till kommunens företag och verksamheter.

Inom bygg- och anläggningssektorn är en viktig förutsättning för ökad återvinning att endast anlita seriösa aktörer för hämtning och hantering av avfall, samt att komma överens om vilka fraktioner som ska sorteras ut för återvinning. Det kräver sannolikt både ytterligare lagkrav och högre kravställan i exempelvis upphandlingar och tilldelning av byggrätter.

Det finns goda förutsättningar för en ökad utsortering och återvinning av plastförpackningar inom vård och omsorg. Dels är personalen van vid att arbeta med strikta rutiner och processer, dels finns det även projekt som visat på positiva resultat.

Skärpt tillsyn och högre sanktioner för bristande utsortering är ytterligare verktyg som kan påverka återvinningsgraden. Tillsynen bör i högre utsträckning riktas mot verksamheternas källsortering, istället för mot de återvinningsföretag som tar emot materialet.