Från svart till vitt – en liten förändring med stor betydelse

Det är numera ett ganska välkänt faktum att svart plast inte går att återvinna. Jesper Lööw, vd på Grahns Konfektyr, berättar att dosan har varit på företagets radar under en tid, men att de 2025 tog steget att göra en förändring.

– Drivkraften bakom bytet var att vi ville förbättra förpackningens återvinningsbarhet och säkerställa att den ingår i ett cirkulärt flöde. Det är ett bra exempel på hur producentansvaret har bidragit till att vi behövt tänka till en extra gång kring hållbarhetsfrågor, materialval och färg på våra förpackningar, säger Jesper.

Tack vare bytet av färg kategoriseras förpackningen nu som ”grön” (förenlig med materialåtervinning) enligt NPA:s kriterier, vilket även innebär att den får en lägre förpackningsavgift.

Färgbytet har inte inneburit någon förändring i val av plast, det är enbart färgen som har bytts ut. Grahns Konfektyr har inte behövt köpa in nya maskiner eller göra några större förändringar i produktionen. Jesper berättar att de i början kunde konstatera att föroreningar i plasten, i form av andra färger som låg kvar i maskinen, syntes tydligare i en vit dosa än en svart, något som de nu har kommit till rätta med i produktionen.

Kommunikation med konsumenterna är viktig vid förändring

Produkten hette till en början ”Hockeysnus” och låg i en svart förpackning för att efterlikna en hockeypuck. Kopplingen till snus är dock sedan flera år borttagen i produktnamnet.

– När vi gjorde det här bytet ville vi behålla igenkänningen till både förpackning och varumärke. Etiketten bytte vi ut 2018 och även sådana små förändringar påverkar konsumenterna. Till exempel fick vi frågor om innehållet i förpackningen hade ändrats, vilket det inte hade. I och med skiftet av färg har vi därför kommunicerat förändringen med en sticker på förpackningen och på displayer i butik (”Ny förpackning, förbättrad återvinningsbarhet”), för att förklara varför förpackningen ser annorlunda ut. Vi ser det som vår uppgift att utbilda konsumenterna om detta, säger Jesper Lööw.

”Hållbarheten ska genomsyra hela verksamheten”

Grahns Konfektyr har en tydlig ambition att tillhandahålla klimatsmarta produkter och arbetar sedan ett antal år endast med monomaterial i sina förpackningar. Återvinningsbarheten finns med redan i början av processen, i samband med att en ny förpackning tas fram eller förändras.

– Det är viktigt att produkten och dess förpackning går att få in i ett koncept och en standardiserad lösning som vi vet fungerar genom hela processen. Det är så klart enklare när vi har kontroll över hela flödet för produkter under vårt eget varumärke, men vi försöker även få med det när vi producerar för private labels. Hållbarheten ska genomsyra hela verksamheten, säger Jesper.

Förpackningsutveckling kan innebära utmanande avvägningar

Utöver återvinningsbarheten tittar Grahns även på andra aspekter som tryck och mängd material. Jesper berättar att mängden språk som ska få plats på förpackningen spelar in – de vill få plats med så många språk som möjligt för att slippa använda olika förpackningar.
Mängden tryck relaterar även till mängden material – ju mer tryck som ska in, desto mer material behövs. Jesper förklarar att det är en utmaning som kräver ständiga avvägningar för att inte använda mer material än nödvändigt, samtidigt som produkten ska synas väl i hyllan.

Arbetar med förpackningens klimatpåverkan på flera olika sätt

Ett färskt exempel på hur Grahns arbetar med förpackningsminimering är deras nya förpackningslösning för lösviktsgodis i form av en bag in box, som de rullar ut på den internationella marknaden under 2026. Den består av en plastpåse i tunn film av monomaterial som omsluts av ett well-ark. Den nya lösningen ersätter den tidigare plastburken.

– Vi mäter hur stor påverkan förpackningen har på en produkts totala klimatpåverkan och det är väldigt olika beroende på vilken typ av produkt det är. Förpackningar för lösviktsgodis har exempelvis en mindre påverkan än konsumentförpackningar, där förpackningen står för en betydande del av produktens totala klimatpåverkan. Men vi ser också att även relativt små förändringar kan ge ganska tydliga förbättringar. Till exempel har vi släppt hockeypulvret i ett pappersrör, en så kallad sachet-påse, som säljs på lösvikt. Den har lägre påverkan än dosan. Så vi arbetar med frågan på flera olika sätt, säger Jesper.

Producentansvaret bidrar till mer hållbara lösningar

I dialogen med kedjorna märker Grahns också av ett helt annat fokus på förpackningen numera, med anledning av producentansvaret. Jesper nämner att det finns en tydlig ambition på exempelvis den norska marknaden att minska sin plastförbrukning.

– En av våra kunder i Norge mäter sin plastförbrukning varje månad och den har minskat markant i och med att vi skiftat från plastburk till bag in box-lösning för lösgodis, säger Jesper.

Producentansvaret och de ökande kraven har i vissa fall medfört svårigheter för Grahns att få igenom kostnader förknippade med producentansvaret till kund. Samtidigt menar Jesper att de ser tydliga positiva effekter.

– Vi analyserar och ifrågasätter vårt förpackningsmaterial mer noggrant tidigt i utvecklingsprocessen, vilket gör att vi hittar mer hållbara och genomtänkta lösningar. Det är en positiv effekt av producentansvaret som vi inte skulle ha haft samma fokus på om det inte hade funnits, säger Jesper.

Stödet från Näringslivets Producentansvar sparar tid

Han berättar vidare att de uppskattar stödet de får från Näringslivets Producentansvar och att det välfungerande rapporteringssystemet bidragit starkt till valet av producentansvarsorganisation.

– Vi ville arbeta med en aktör som har god kunskap om lagstiftningen, som kan förenkla vår hantering av producentansvaret, hjälpa oss med olika vägval och som är lätt att samarbeta med. Det tycker vi att vi får från Näringslivets Producentansvar. Stödet ni ger sparar oss mycket tid och hjälper oss att fatta rätt beslut, helt enkelt, säger Jesper.